Sammanfattning

13 olika studsmattor har provats med utvalda delar av olika standarder och SP:s egna metoder. En sammanfattning av provningarna redovisas i tabell 1 och 2 där en viktning av resultaten har gjorts på varje provning.

Provningsprogrammet redovisas i Kapitel 3. Provningsresultaten redovisas i Kapitel 4.

I tabell 1och 2 presenteras en viktning som gjorts på varje provning där skalan är 1-5 där 5 är det högsta viktningsvärdet, därefter fallande skala. Totalbetyget är en summering av den procentuella viktningen av de olika delmomenten.

På uppdrag av Trampolinspecialisten har 13 studsmattor provats med utvalda delar av olika standarder och SP:s egna metoder i enlighet med kundens önskemål. Ett antal olika provningar har genomförts på varje studsmatta med fokus på studsförmåga och säkerhet. De provningar som har gjorts finns i tabell 3 samt är kort beskrivna under varje provningskapitel.

Alla resultat som är redovisade i denna rapport refererar endast till de provade exemplaren samt i kombination med de medföljande skyddsnäten.

En viktningsbedömning görs på varje provning där skalan är 1-5 och 5 är bäst och 1 är sämst.

Provningsföljden är enligt tabell 3 och provningsförfarandet beskrivs mer ingående i resultatdelen.

3.1 — Provning 1: Studsförmåga / Studsens mjukhet

En provkropp med instrumenterad accelerometer i form av en halvsfär med diametern 270 mm och massan 45,95 kg släpptes från 2,0 m höjd från matthöjden. Accelerationen mättes och återstudsen filmades. Filmen återuppspelades och vid vändpunkten på 1:a återstudsen avlästes höjden optisk med referens av en mätstång monterad bakom den släppta provkroppen.

3 st fallprov gjordes och sedan belastades studsmattan med en vikt på 500 kg i 30 minuter.

3 st fallprov gjordes igen efter belastningen för att se om studsmattan försämrades. Sedan belastades studsmattan ytterligare en gång med 500 kg i 10 minuter men nu med en offset på 1 m från centrum för se hur studsmattan klarar en snedbelastning.

De värden som redovisas i tabell 4 och 5 är medelvärden av de genomförda proven. Återstudshöjden som mäts optiskt från distans kan bara jämföras inbördes med varandra och inte ses som ett verkligt värde men ger en indikation på hur högt återstudsen var. Ett snöre med en M6 mutter som vikt användes för sikta in fallprovet. Då studsvikten landar på muttern har en del studsmattor inte klarat det utan det går hål i mattan vilket indikerar att studsmattan har en sämre rivtålighet mot tex dragkedjor eller dylikt.

Viktningen av resultaten görs av hög återstuds efter belastningsprov, låg accelerationskraft i återstudsen samt övriga kommentarer. Totalviktningen görs i tabell 4.

3.2. Provning: Kantskydd

Då barn eller vuxna studsar utanför mattan eller springer runt i ytterkant och halkar så bedöms studsmattans kantskydd. Och för att kunna bedöma de olika studsmattorna kantskydd ses helheten på studsmattorna då de är utformade på olika sätt där en del studsmattor har ett skyddsnät som är hopsytt med studsmattan medans andra har skyddsnätet fäst utanför studsmattan eller ramen. I de fall som skyddsnätet inte är hopsytt med studsmattan granskas dess kantskydd genom att dels genomföra ett genomtrampsprov för se hur det klarar att en person landar på det (prov 1).

Det andra provet är kantskyddets stötupptagnings-förmåga ifall en person skulle falla ner med huvudet på det (prov 2).

Riskerna att glida in under kantskyddet och fastna mellan fjädrarna då speciellt små barn springer runt och halkar bedöms också. Risken att fastna bedöms utifrån små barn och att de kan fastna med huvudet och bli hängande och bli strypta. I de fall som skyddsnätet är hopsytt med studsmattan utgår prov 1 och 2 (även om dessa prover är genomförda). Då bedöms endast de risker som finns mellan skyddsnät och studsmatta som tex glida ut med fot mellan studsmatta och skyddsnät. Bland resultaten kan kommentarerna kan även innehålla annan viktig info från provningarna som inte viktas in i rakningen, det är då skrivet i kursivt.

Observera att om studsmattorna används med andra skyddsnät som de är provade med så kan det ge helt andra resultat.

Prov 1: Genomtrampsprov av kantskydd.

En ledad platta på 50 x 100 mm belastades med en kraft på 100 kg på den sämsta punkten av kantskyddet som i regel bedöms vara vid skarvsömmen mellan dämpmaterialen. Belastningen skedde mitt på kantskyddet samt att skyddsnätet var demonterat. Vid full belastning noterades hur mycket skyddet hade sjunkit ner från dess ursprungsnivå. Efter provningen kontrollerades det om några skador uppstått.

Prov 2: Stötupptagningsförmåga på kantskydd.

Provningen genomfördes enligt EN 1177, Lekredskap – Stötdämpande underlag för lekplatsens ytbeläggning, där en fallkropp släpps emot underlaget. Enda skillnaden i provningsförfarandet är att höjden för släppet av fallkroppen är här satt till 2,0 m för att efterlikna de fall som kan uppstå vid hopp på studsmatta. En fallkropp med diameter på 160 mm och en massa på 4,6 kg släpptes från 2 m höjd och accelerationen mättes vid krocken mellan studsmattan och huvudkroppen.

Provningen genomfördes i regel vid skarven av dämpningsmaterialet eftersom det oftast beroende på konstruktion bedömdes vara det värsta fallet. Skyddsnäten demonterades för fysiskt kunna utföra proven. Resultatet är genomsnittet av de 3 utförda proven på samma slagpunkt.

Proven utfördes med betonggolv som underlag vilket ger ett högre värde än om provet skulle utförts på en gräsmatta som underlag. I regel försämras stötupptagningsförmågan för varje slag. Enligt standarden EN 1177 skall inte accelerationen överstiga värdet 1000 HIC då risken finns för huvudskador. HIC står för Head Injury Criterion och är ett framräknat värde av provresultaten enligt standarden EN 1177.

Prov 3: Fastsättning av kantskydd.

Kantskyddet dras med 150 N inåt centrum av mattan enligt EN71-14, 6.2.4. Kantskyddet bedöms genom om det fortfarande sitter kvar, om någon del av ramen blottläggs, om infästning lossnar eller går sönder.

3.3. Provning: Beninfästning /ramkonstruktion

Beninfästningen och ramkonstruktionen bedömdes med genom två olika prov, om benparen saknar låsning samt eventuellt övriga kommentarer.

Prov 1, Lyftprov: Varje benpar belastades med par sandsäckar på 10 kg/st. Ramen lyftes för att se att inte benen trillar av då man skall förflytta studsmattan.

Prov 2, Benprov: Ett ben på varje studsmatta utsattes för en belastning av 50 kg i riktning inåt mattan och efteråt kontrollerades om några skador uppstått samt kvarstående deformation uppmättes på ramkonstruktionen. Benet belastades igen upp till 100 kg och samma kontroll med skador och kvarstående deformation utfördes efter prov.

Den lägre lasten motsvarar en last som kan uppnås om studsmattan dras över gräsmattan och fastnar. Den högre belastningen är indikation mot hur motståndskraftig ram är ifall en person skulle hoppa snett ut och landa på ramen/nätet utan att benen skulle ge vika.

Chassiet kontrollerades också med avseende på skador samt annat relevant för provningen.

3.4. Provning: Skyddsnät

Skyddsnätets bedömning görs på hur säkra dom är genom slagprov på nätet, ifall det går att trampa utanför eller komma under skyddsnätet, hur öppningen är utformad med kontrastfärger för hitta utgång, ta sig in och ut som vuxen och övriga säkerhetsaspekter.

Skyddsnät med en tunnelkonstruktion gör att nätet alltid är stängt och risken att trilla ut genom en bortglömd ej neddragen dragkedja försvinner.
Barns lek med att spring runt på studsmattan samt hoppa runt på studsmattan gör att de ibland halkar samt hoppar utanför vilket förhindras av skyddsnät.

Slagproven mot skyddsnät och stolpar gjordes enligt EN 71-14:2015, kapitel 6.3.2 med en 120 kg sandsäck och släpphöjden är beroende av angiven max personvikt på studsmattan. 2 prov görs på mitten av nätet mellan stolparna, 2 prov görs mot en stolpe och 2 prov mot öppningen på nätet. Studsmattan får ej välta över vid slagprov.

3.5. Provning: Montering/Manual

Manualen lästes innan och under montering och studsmattan monterades enligt manual. Tiderna för monteringen är en cirkatid för 2 personer på monteringstiden. Manualerna skall finnas på svenska enligt Konsumetverket samt numer gällande standarden EN 71-14:2015. Demontering kommenteras bara ifall om något varit mycket svårt, gått sönder osv. Viktningen av resultaten gjordes utefter monteringstid, svårhet i att montera/demontera, felaktighet i manualer och om manualen ej fanns på svenska.

3.6. Provning: Dragprov av studsmattans fjädrar (ej resultatbaserande)

Två st fjädrar från varje studsmatta dragprovades för se hur fjädern beter sig vid kraftigare överbelastning och om något brott skulle uppstå på fjädern. Ingen fjäder gick av utan alla fjädrar tänjdes bara ut.

4. Mätosäkerhet

Mätosäkerheten för dödvikten är < 0.5%, accelerationen 5,0% och kraften är 1,0%.

Angiven mätosäkerhet motsvarar ett approximativt 95%-igt konfidensintervall kring mätvärdet. Detta intervall har beräknats i enlighet med GUM (The ISO guide to the expression of uncertainty in measurements). Detta innebär normalt kvadratisk addition av ingående standardosäkerheter och multiplikation av den så erhållna sammanvägda standardosäkerheten med täckningsfaktorn k=2.

Med vänlig hälsning

Hela testprotokollet kan laddas ner här.